Publicerad 2014-05-31 00:17:00 i Allmänt,
Jag är så trött på min bakgrund. Jag har mardrömmar som jag inte kan berätta om för de är så pass hemska att jag både en och två gånger skrämt omgivningen när jag berättat om dem.Hur mycket man än försöker så kan man aldrig ta bort de psykiska spåren efter sexuella övergrepp. Jag kan fortfarande känna hans händer på min kropp och hur det kändes när han ännu en gång hade sönder mig. Jag har fysiska spår också som revben som aldrig läker, men de är inte i närheten av så tuffa som de psykiska. Jag vill ha hämnd, men samtidigt finns det ingen hämnd som är tillräcklig. Jag var en tonåring. Jag borde haft fullt upp med tonårsbekymmer, men jag hade prioriteringen att överleva dagen. Jag kämpade jämt med att överleva tills nästa vecka då jag bodde varannan vecka. Jag är glad för det för jag tror inte jag hade överlevt om jag inte hade haft de veckorna på mig att försöka läka kroppen.
Publicerad 2014-05-16 22:21:26 i Allmänt,
Jag har äntligen börjat få kontroll över livet, även om mitt liv fortfarande har sina utmaningar så börjar de bli mindre. Jag har de senaste två veckorna klarat av att jonglera universitetet och sjukdomen mycket bättre. Den största orsaken är min nya inställning och att sjukdomen börjat lugna ned sig. Förut har jag blivit sängbunden av yrselanfallen och inte kunnat gå iväg till universitetet. Nu har jag intalat mig själv att det inte är så farligt och jag tror att det gjort det bättre. Jag har fortfarande haft de tuffa anfallen, men jag har klarat av att kämpa mig igenom dem.Jag har fått mycket att ta tag i på universitetet, men med lite hjälp så har det gått ganska bra. Kursansvariga, studievägledaren och övriga lärare är ganska förstående med min situation. Det gör att jag kan slappna av lite och inte stressa sönder.