Publicerad 2013-08-25 01:07:36 i Allmänt,
Det var nog den värsta dagen i mitt liv. Det var den dagen som min då 24 år gamla styvbror dog i en bilolycka. Han skulle svänga vänster och bilen bakom honom la inte märke till att han blickade vänster och bromsade. När bilen bakom honom krockade in i honom så kastades han ut i fel körfält just som det kom en lastbil. Han var nog redan borta vid kollisionen med den första bilen, en skåpbil, men den andra kollisionen gjorde inte saken bättre. Han hade inte en chans att överleva. När något tragiskt inträffar i ens liv så funderar man alltid på vart man var då. Jag var hos en av mina dåvarande vänner och hade filmkväll. Hennes pojkvän och min bästa vän var också där. Det är konstigt för runt 9-10 på kvällen så kände jag på mig att något var fel och i efterhand förstår jag varför jag kände så. Jag fick inte reda på vad som hade hänt förrän nästa dag när jag skulle ringa pappa och fråga när han skulle hämta mig. Jag är fortfarande arg på pappa för att han inte ringde mig och berättade så fort det hade hänt. Jag är också arg på honom för att han tyckte att jag skulle gå till gymnasiet på måndagen efter (det inträffade en fredag), men jag gick inte tillbaka förrän torsdagen. Jag är också arg för att jag själv var tvungen att berätta för folk vad som hänt. Jag berättade för en vän som fick berätta för alla andra snarare. Jag har fortfarande svårt att tala om hans död.Det tog ett bra tag innan jag började fungera som normalt igen. Jag satt oftast inne på rummet och läste bok efter bok för att inte falla sönder helt. Mina betyg har aldrig sjunkit så mycket som de gjorde då. Jag höll till och med på att inte ens få MVG i svenska B. Jag skulle också ta körkort i denna perioden, men jag missade två uppkörningar för att jag inte klarade av att svänga vänster för att det var så han hade dött. Den tredje uppkörningen klarade jag det, men då fick jag göra en skyddad vänstersväng. Idag kan jag oftast klara av vardagen även om jag verkligen saknar min styvbror. Den 17 september varje år så faller jag sönder totalt och kan gömma mig på rummet/i lägenheten hela dagen och natten. Den 17 september 2010 är ett datum som jag vill ha ogjort, men tyvärr så går inte det.