Avslöja sanningen
Kommer jag någonsin bli stark nog att berätta sanningen? Efter det senaste avsnittet av sjunde himlen så inser jag innebörden av att berätta om när man blir slagen och missbandlad, särskilt om det är av en familj. Avsnittet handlade dels om en far som utnyttjade och misshandlade båda sina barn, både sonen och dottern. Det viktiga är egentligen inte vem du berättar för, bara det är en vuxen som kan hjälpa dig.
När det skedde så berättade jag för min bästa kompis, men han var en tonåring precis som jag så han kunde inte agera som jag behövde. Det fanns en lärare som reagerade på att jag alltid täckte kroppen med kläder. Jag önskar att jag hade berättat för henne, men jag trodde inte att hon skulle tro på mig. Då visste jag inte att han redan hade en liknande dom på sig utan det fick jag veta i efterhand. Om jag hade vetat det så hade jag troligtvis anmält honom.
Jag önskar att jag hade haft modet att berätta ändå. Då skulle mina syskon förstått varför jag ville flytta till pappa. Jag önskar att jag hade berättat för min lärare, min kurator eller kanske min pappa. Det är dock ingenting man säger bara sådär. Dock är det viktigaste nu att jag tar mig mod till att berätta.
Jag tror också att om jag hade bearbetat och inte tryckt undan det så hade jag kanske inte utvecklat OCD heller och fortfarande haft förmågan att lita på andra människor. Nu finns det inte en endaste människa som jag litar på till 100 % och det är helt min mammas och äckelpedofilens fel.
Om du någonsin läser det, mamma, så ska du veta att jag hatar dig till 1000 %. En mamma ska skydda sina barn, medan du var anledningen att jag led. Det var du som skiljde dig från pappa och träffade äckelpedofilen. Du hade aldrig en tanke på att skydda mig och du funderade aldrig ens på varför jag gömde mig för honom redan i början. Min magkänsla sa till mig att springa så långt bort från honom som möjligt. Det enda som jag tycker jag gjorde fel är att inte berätta för andra och att jag inte flyttade till pappa efter första våldtäckten. Du gjorde betydligt fler fel än så, du förstörde mig. Jag kan aldrig bli riktigt hel igen, men jag kan lova mig själv att aldrig sluta hata dig. Jag kommer aldrig förlåta dig eller glömma, men jag kommer att gå vidare och någon dag förhoppningsvis kunna lita på andra människor.