dukaninteskadamiglängre.blogg.se

Här väljer jag att bearbeta och avslöja vad som hände mig när jag växte upp. Namn är självklart fiktiva.

Vi kommer aldrig bli som de andra

Publicerad 2013-12-08 21:36:40 i Allmänt,

Jag och min bästa är väldigt lika när det gäller vår uppväxt. Han hade en alkoliserad far och min mor var inte direkt bra. Det gör att jag känner en samhörighet med honom, det känns nästan som att vi är syskon ibland. Det är skönt för även om jag kommer överens med mina syskon nuförtiden så finns det vissa saker jag aldrig pratar med dem om. 
 
Jag har börjat berätta för mina syskon om att jag blivit våldtagen. Jag har däremot sagt att det var en okänd person och att det bara hände en gång. Jag känner mig inte redo att berätta för dem om vem det var som våldtog mig utan just nu får de bara veta såhär pass mycket. Det tog tid för mig att berätta för min kompis också och han tittade inte på mig på samma sätt längre efter att jag hade berättat. Nuförtiden kan jag känna att han tittar på mig med medlidande, fast det kan förstås vara en inbillning också. Jag kände mig annorlunda gentemot honom så fort jag hade berättat och jag vill inte få den känslan inför mina syskon. Jag vill att de ska se mig som stark, men jag vill inte att de ska förstå att jag var tvungen att bli stark. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela