Jag saknar dig
Med tanke på det som jag varit igenom så har jag alltid haft svårt med förhållanden. Jag har aldrig haft förmågan att lita på någon fullt ut vilket kan vara bra om man ska leva med dem.
Jag har ett ex som jag blev tillsammans med i årskurs 6. Det var till och med innan helvetet började och han var den enda som jag riktigt kände förstod. Vi hade en djupare kontakt än vad jag någonsin haft med någon annan. Vi förstod varandra utan att ens prata. Han var mitt livs kärlek och det gjorde riktigt ont att inte få behålla honom.
Det är framför allt mitt fel. När jag hade en period då jag mådde dåligt över det som hänt så gjorde jag idiotiska saker. Många gånger har jag varit otrogen mot honom, tillfälliga förbindelser som inte egentligen betydde något. Jag vet att jag inte förtjänade hans kärlek även om jag behövde den.
Jag kommer inte ens ihåg hur många gånger jag fått honom att förlåta mig för mina snedsteg och det gjorde ont i mig att jag sårade honom.
Ibland funderar jag på om jag ens försökte bättra mig? Jag tror det, men jag tror också att jag lite medvetet förstörde vårt förhållande för att jag inte var redo för att ha ett förhållande.
Jag vill säga förlåt till honom för att jag inte respekterade vårt förhållande. Vi lyckades hålla ihop i 6 år, av och till, trots mina snedsteg och jag är glad över den tiden vi fick tillsammans.