Meningen med den här bloggen
Poängen med den här bloggen är att när jag bestämmer mig för att berätta för mina syskon så tänkte jag göra det genom den här bloggen. Jag tänkte mest ha den som ett komplement för det här är ingenting som jag vill prata om egentligen och det kommer alltid vara svårt för mig, men också vet jag att mina syskon kommer behöva veta förr eller senare. Därför kommer jag att visa dem bloggen och låta dem läsa först innan jag tänkte förklara varför jag inte sagt någonting tidigare.
Jag tror att min yngsta bror kommer att ha svårast att hantera det här eftersom han är nära min biologiska moder. Jag vet inte hur han kommer reagera, men det här äter upp mig så även om jag valt att skydda honom i så många år så kommer det snart komma till den punkt då jag inte längre kommer klara av att göra det längre.
Min syster kommer troligtvis ha enklast att hantera det. Ibland ser hon på mig med en särskild blick och då blir jag säker på att hon redan vet. Den är liksom ömkande på ett sätt som bara kan handla om det här, att hon faktiskt vet. Hon har aldrig frågat mig om det och att jag avskyr min styvfar är aldrig någonting vi pratar om, men min syster känner mig och jag tror att hon vet att jag aldrig skulle ha flyttat därifrån och brutit upp min familj på detta sättet om jag inte var tvungen. Om jag inte hade flytt därifrån så hade jag troligtvis inte levt idag och jag tror min syster vet att det finns någonting mer bakom det.
Jag vet också om att jag dolt det här för min pappa och det är nog det jag ångrar mest för han har alltid varit där för mig och jag önskar att jag hade haft modet att berätta för honom åtminstone. Den enda som vet om det är min bästa vän och också den enda jag pratar om det med.