Publicerad 2013-11-30 00:33:02 i Allmänt,
Jag har börjat inse hur lite min mamma brydde sig om mig när jag var liten. När folk pratar om saker de gjorde med sina mödrar så inser jag att min mamma aldrig gjorde de sakerna med mig. Jag strävade alltid för att få henne att älska mig, men det gjorde hon aldrig hur mycket jag än försökte. Jag är tacksam för min pappa försökte täcka upp, men han kunde aldrig ersätta min frånvaro av en närvarande mamma. Det var när jag som behövde henne som mest som hon svek mig som mest. Detta gjorde mig alltid arg på henne för om hon bara hade brytt sig lite mer så kanske jag mått bättre psykiskt. Nuförtiden är jag bara arg på henne. Inför låtsades hon att hon brydde sig om mig och det är nog det som gör mig argast. Jag ville att alla skulle veta vilken värdelös mamma hon var och jag hade ärligt talat mått bättre om hon aldrig funnits i mitt liv överhuvudtaget. När folk frågar om henne så säger jag ibland att hon är död för hon är det för mig. Vore hon det på riktigt så skulle däremot mina syskon förhoppningsvis sluta prata om henne och det är det jag behöver för att kunna gå vidare. Hon utsatte mig för så mycket hemskt i och med den man hon valde så nu vill jag bara låtsas att hon aldrig fanns.